Tony Gorschek: ”Vi bor, lever och andas där, med företagen!”

Att Tony och hans kollegor tar sig mer tid till dialog med företag än det kanske finns resurser för handlar om att det också ger tid. Att ta sig tid att omdefiniera ett problem kan många gånger spara tid längre fram i processen eller nyttjas i något annat projekt. Det ena ger det andra. När vi träffar Tony är det också så det känns. Han tar sig tid att förklara tekniken på ett enkelt sätt och månar om att vi ska förstå mjukvaruteknikens många möjligheter. Han personifierar den engagerade läraren som den intresserade – oavsett om det är en student, forskare eller någon från ett företag – gärna vill prata mer med. Engagemanget är brett och spänner långt utanför forskningens kärna. Tonys film- och musikintresse är närvarande i vårt samtal genom inte minst hans många referenser till populärkulturen.

Att göra forskningen begripbar och relevant

När vi träffar Tony i Karlskrona får vi inte bara en rundtur, utan också historien om idéerna bakom lokalerna där forskarna sitter – i folkmun kallat “Badtunnan”. Turen går även förbi poddrummet där han spenderar en del tid för att kommunicera och göra forskningen begripbar. All forskning handlar om, och kräver, bevisbörda. En forskare ska utveckla kunskap som går att leda i bevis, tills den dag då nya forskarrön visar annat. Forskare måste alltid vara beredda att ompröva etablerad kunskap – forskning är en resa som aldrig tar slut.

“Root cause analysis!” utbrister Tony flera gånger under vårt samtal och menar att istället för att stirra sig blind på ett symtom till ett problem är det viktigt att göra en grundläggande analys för att hitta roten till problemet. När man gör så innebär det att det mesta blir forskningsbart eftersom rotproblem nästan alltid är långsiktiga.

Kanske är det vanan att vara nära olika företag och samarbeta över professionsgränser som förklarar varför Tony är så skicklig på att beskriva vad programvaruteknik handlar om. Med stor entusiasm förklarar han hur allt vi konsumerar – oavsett om det är produkter eller tjänster – består av mjukvara. Mjukvara är idag vad elektricitet var i början av nittonhundratalet.

Mittemellan teori och praktik

Med stort engagemang delar Tony med sig av sina erfarenheter av att samverka och förklarar att det ytterst handlar om ett ömsesidigt lärande. Det som Tony och hans forskarkollegor lär sig av ett samverkansprojekt bär de med sig i andra sammanhang, och på så sätt utvecklas kunskapen löpande. På samma sätt fungerar det för företagen.

Halva nyttan för företagen är den indirekta överföringen av kunskap och kompetens, och den andra halvan är lösningen. Samtidigt är det bara lösningen vi kan mäta objektivt. Men vad vi ofta ser är att nyttan för företagen är mycket mer förknippad, eller i alla fall till 50 %, med resan. Och då får du enorm kunskapsöverföring från oss till dem och från dem till oss.

Att ha förmågan att vara gränsöverskridande, att sätta sig in i olika företags utmaningar och hitta nya och smarta sätt att utveckla produkter och tjänster som drivs av mjukvara, är det som driver forskargruppen. Det är egentligen ointressant vilken kunskapsdomän det rör sig om, det vill säga om det handlar om att bidra till försvarsindustrin, ett tjänsteföretag som Spotify, eller Tetra Pak, som exempel på ett traditionellt industriföretag. Kraven på kvalitet och funktion kan naturligtvis variera, och är till exempel högre i ett flygplan än i en musikströmningstjänst. Men i stort sett är processen densamma.

Tillsammans med företag identifieras det egentliga problemet och därefter tas en lösning fram som gör att produkter och tjänster kan utvecklas så effektivt och kvalitativt som möjligt. Det behövs tid till att problematisera och hitta roten till problemet. Quick-fix-lösningar skulle en konsult kunna ta fram snabbare.

Utmaningen är att det idag inte finns så många finansiärer som står stadigt i samverkan i gränslandet mellan teori och praktik, trots att det är många finansiärer som efterfrågar och förespråkar samverkan. På så sätt är KK-stiftelsen till och med världsunik. Det är i få länder som akademin har samma relation till näringslivet som vi har i Sverige, och som möjliggör en balansgång mellan att inte bli för teoretisk och inte heller för anpassningsbar gentemot företagen.

Att förklara och försvara sin roll

Tony är noga med att betona att vi har olika roller i samhället, och att forskare också är och måste få vara olika. Det behöver finnas både forskare som är intresserade av teoriutveckling och de som är intresserade av att applicera forskningen i syfte att lösa praktiska problem. För de forskare som inte har samma bakgrund förklarar Tony att han ibland inte bara behöver förklara, utan också försvara sin roll:

Jag tar det snarast som en ärostämpel. Jag bråkar generellt sett lika mycket med folk i industrin som med teoretiker. Det är fine, för mitt jobb är att försöka lista ut hur jag använder bra teoretisk forskning till att få det att fungera i verkligheten. Och när jag jobbar mellan dem så kommer jag alltid att vara jobbig för båda. Men om båda ogillar mig lika mycket så är jag rätt framgångsrik, så tänker jag. Och då menar jag inte ogillar på ett dåligt sätt.

Rollen som samverkande forskare handlar på sätt och vis om att “vara jobbig” mot både teorin och praktiken. För att samverka behöver forskaren, med respekt för affärsverksamheten, kunna ställa rätt typ av frågor om vad det egentliga problemet är. Uppgiften är att göra teorin applicerbar, eller i vissa fall påvisa att teorin inte fungerar i praktiken, men också att förstå och lära känna verksamheten och att bygga tillit. Det är i sig något som kräver tid och intresse.

Målet för både forskare och företagare är att bidra med lösningar på problem. För forskaren stannar det dock inte där – vetenskapliga publikationer ska också skrivas och accepteras. För Tony och hans forskarkollegor erbjuder publikationer en möjlighet att bli granskad och att verifiera och utveckla den egna analysen.

När jag säger publicera bryr jag mig egentligen inte om själva publikationen. Den är för mig ett instrument för att få hela världen att kunna kritisera hur jag löser problemet och mäter lösningens relevans och effektivitet.

Genom att forskningen blir granskad utmanas Tony och hans kollegor och kan utveckla sätt att komma närmare problemet och förfina den praktiska lösningen. Applicerad forskning ställer krav på forskaren att både leverera någon form av nytta till företaget och samtidigt leverera vetenskapliga bidrag.

Väntlista!

Det finns en stolthet och tacksamhet gentemot de företag som inledningsvis satsade på Blekinge Tekniska Högskola och det aktuella forskningsfältet. Idag är situationen en annan, och företag står på kö för att komma med i nya samverkansprojekt. Ett lyxproblem kan tyckas, men något som grämer Tony. Enligt honom finns det inget värre än att behöva säga nej.

Att forskargruppen inte har kapacitet att ta emot fler företag i dagsläget beror delvis på en medveten strategi och en vilja att ”odla fram” framtidens professorer i stället för att ”plocka in” dem från sidan. För att samverkan ska bli lyckosam behövs såväl en upparbetad struktur som en kultur som premierar och värnar långsiktigt lärande och utveckling. Tony beskriver det som vikten av att hålla fast vid hantverket genom hela arbetet.

Hantverket är allt ifrån hur du samarbetar med företag, hur du får dem att vara intresserade av att jobba med dig, hur du säljer idéer kring forskning. Varför ska de jobba med forskning, varför kan de inte bara hyra in konsulter? Den mänskliga delen är viktig. Du kan snacka hur mycket du vill, och du kan vara hur duktig du vill, men om du inte öppnar dörren så kvittar det. Det är en del av sälj, men det viktigaste är att du lägger upp arbetet på ett sätt som är både vetenskapligt och företagsrelevant, och samtidigt mänskligt möjligt.

Det är alltså inte antingen eller för Tony, utan både och. Det är just i skärningen mellan det teoretiskt avancerade – som tål forskarsamhällets granskningsprocesser – och den praktiska lösningen, som det inte bara blir kul utan också värdefullt på riktigt. För att fortsätta vara framgångsrika och utveckla morgondagens innovationer i Sverige behövs alla delarna värnas och stöttas: “Vi behöver teoretisk forskning, vi behöver forskning mellan teori och praktik, och så behövs folk i företagen som kan jobba med dessa frågor.”

Text: Maria Grafström & Anna Jonsson
Foto: Sebastian Borg