Skräddarsydda utbildningar tas fram för näringslivets gröna omställning

Inom ramen för KK-stiftelsens satsning på nära 90 miljoner kronor på kompetensutveckling för näringslivets klimatomställning pågår arbetet för fullt.  Kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå utvecklas nu och startas gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners med fokus på yrkesverksammas behov.  Här kan du läsa tre intervjuer med projektledarna Boel Ekergård, Högskolan Väst, Ehsan Ghassemali, Jönköping University och Bjarne Berquist, Luleå tekniska universitet.

Kompetens för framtidens elektrifiering

Högskolan Väst och Uppsala universitet tar tillsammans med företagspartners fram kurser inom områden som är centrala för den framtida elektrifieringen. Flera av kurserna startar redan nu i vår. Boel Ekergård, universitetslektor och projektledare vid Högskolan Väst, berättar här mer.

– Elektrifieringen av samhället innebär en stor efterfrågan på kompetens som rör avancerad nivå inom elektroteknik för att klara företagens omställning. Ökad kompetens är viktig för omställningen av bland annat stora förbrukare av elektrisk energi som fordonsflottan och energiintensiv industri. Högre konsumtion av el kräver även en ökad produktion och nya typer av producenter. Detta tillsammans med ändrade effektflöden i nätet ställer nya krav på framtidens kraftsystem. Det behövs mer kompetens inom alla delar av kraftsystemet för att även i framtiden behålla stabilitet i elsystemet.

Berätta mer om kurserna

– För att skapa så kompletta kurser som möjligt och öka spridningen görs detta genom ett samarbete mellan Högskolan Väst och Uppsala universitet tillsammans med partners inom industrin. Kurserna kommer att innebära en förnyelse av utbudet på båda lärosätena genom att det nära samarbetet med industrin och utbudet av tillämpade kurser på Högskolan Väst kombineras med den starka teoretiska grund som finns vid Uppsala universitet. Exempel på företag som medverkar är Volvo Cars, T-Engineering, Polestar och GKN.

– Kursinnehållet blir tillämpbart inom industrin och kommer även att ge en grundläggande förståelse genom sin teoretiska grund. Det blir både enstaka kurser för yrkesverksamma och kurser inom utbildningsprogram. Genom att blanda studenter och yrkesverksamma skapas ökad interaktion mellan industri och akademi samtidigt som lärosätenas resurser används mer effektivt.

– På Högskolan Väst kommer flera av kurserna utgöra grunden i en magister inom elektroteknik, 60 hp med inriktningarna elfordon samt hållbar elproduktion och elkraftsystem. Det ger en möjlighet för högskoleingenjörer, både med och utan arbetslivserfarenhet, att under ett år utbilda sig till magister. Vid Uppsala universitet kan kurserna som utvecklas för yrkesverksamma bland annat ingå i masterprogrammen Elektriska framdrivningssystem och Förnybar elgenerering samt i masterprogrammet Hjärninspirerade elektroniska system, som är under utveckling. Även ingenjörsprogrammen i Elektroteknik kan utnyttja framtaget material.

Kompetens för grönare tillverkning av metallkomponenter

Jönköping University, Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst och företagspartners ska möta industrins kompetensbehov genom kurser med fokus på den gröna omställningen inom metallindustrin. Ehsan Ghassemali, professor och projektledare vid tekniska högskolan vid Jönköping University, berättar här mer.

Hur ska era kurser stötta näringslivets omställning?

– Vi vill ta itu med en akut utmaning, nämligen klimatåtgärder inom tillverkningsindustrin för metallkomponenter. De flesta produkter och verktyg kommer att använda förnybar energi och/eller vara elektrifierade, så koldioxidavtrycket från användningsfasen är relativt litet. Det största koldioxidavtrycket kommer från tillverkningssteget. Därför är det omöjligt att nå ett koldioxidneutralt samhälle utan att utveckla kompetens för en grönare tillverkningssektor. De flesta komponenter som används i nästan alla industrisektorer är av metall.

– Vi ska utveckla kurser upp till totalt 90 hp på avancerad nivå. Dessutom vill vi göra det lättare för yrkesverksamma att gå kurserna genom att utveckla pedagogiken liksom antagnings- och valideringsrutinerna. Vi ska också utveckla en industriforskarskola. Huvudmålgruppen är yrkesverksamma inom metallrelaterad industri, bland annat designers, forskningsingenjörer och FoU-chefer, men kurserna fungerar såklart även för andra som vill stärka sin kompetens kring metallkomponentindustrins gröna omställning.

Vilka företag och andra organisationer samarbetar ni med?

– Förutom att det är ett samarbete mellan tre lärosäten så samverkar vi med tio industripartners, fem branschorganisationer och RISE. Våra industripartners täcker hela värdekedjan av metallkomponenttillverkning och vi samarbetar såväl med större som med små och medelstora företag.

– Mer specifikt utgörs konsortiet av följande industripartners: Volvo Cars, Scania CV, GKN Aerospace Sweden, Sandvik Coromant, Ovako Group, AGES Industri, Stena Metal International, CompTech, Fagerhult Belysning och Husqvarna. Företagen som är med i projektet har full tillgång och möjlighet att styra kursutvecklingen för att säkerställa att innehållet matchar deras nuvarande och framtida behov. De kommer också att tillhandahålla yrkesverksamma som studenter, även om kurserna är helt öppna för andra.

– Vi samarbetar också med branschorganisationerna Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium, Tunga Fordon, Jernkontoret och FKG. Alla deras medlemmar får också tillgång till kurserna sedan.

När siktar ni på att ha kurser klara?

– Vi utvecklar kurserna löpande över ett antal år. Den första omgången kurser startas senast hösten 2025 och heter preliminärt:

• Material development for circularity and future trends
• Component design for disassembly and recyclability
• Science of remelting
• Sustainable and energy efficient welding

Kompetens som svarar direkt mot näringslivets behov

Luleå tekniska universitet ska tillsammans Mälardalens universitet, Örebro universitet och företagspartners möta industrins kompetensbehov genom kurser med fokus på den gröna omställningen. Det blir en bred palett som anpassas efter behoven som finns hos de medverkande företagen. Bjarne Bergquist, professor och projektledare vid Luleå tekniska universitet, berättar här mer.

Hur ska era kurser stötta näringslivets omställning?

– För grön omställning krävs till exempel ombyggnation och nya processer. För att lyckas behövs en palett av kompetenser. Kurserna vi tar fram riktas både till yrkesverksamma och till nu aktiva studenter. De svarar mot behov som våra företagspartners har lyft fram.

– Man skulle kunna säga att Norr- och Västerbotten utgör stormens öga för industrins gröna omställning. Enorma resurser har redan lagts på nya verksamheter, men de flesta investeringar är ännu i sin linda och totalt ska 1000 miljarder satsas i regionen. För Luleå tekniska universitet och partners är det förstås viktigt att vi finns med och stöttar arbetet så mycket vi kan, inte bara för världens och Sveriges skull, men också för vår region.

– Inte bara riskkapitalister och staten riskerar att förlora sina investerade medel om satsningarna misslyckas; kommunerna som vi bor i lägger också ned enorma egna resurser för att satsningarna ska lyckas. Om vi kan hjälpa till är det vår skyldighet. Och vi är ganska säkra på att vi behövs, inte bara som kunskapsskapare i forskningen, utan också genom att vi höjer kompetensen i regionen. Förutom företag har även kommuner anmält deltagare till våra pilotkurser, för att svara upp mot den nya industrins behov.

Berätta om ert samarbete med de andra lärosätena och företagen?

– Vid Luleå tekniska universitet är vi väldigt glada för vårt samarbete med Örebro och Mälardalens universitet, vi kompletterar varandra väl. Många av de medverkande företagen har kärnverksamheter i Mälardalen. Att kunna ta rygg på ORU och MDU som tidigare arbetat i motsvarande projekt med stöd från KK-stiftelsen är en stor tillgång och förmodligen en nyckel till ett lyckat projekt.

– De medverkande företagen är ABB, Alleima, Ahlstom, Combitech, Copperstone Resources, H2GS, Kaunis Iron, LKAB, Lovisagruvan, Northvolt, Orica, SCA, Scania, Skellefteå Kraft, SSAB, Stena Recycling, Zinkgruvan Mining samt Volvo CE. Även RISE finns med. Våra företagspartners lyfter sina kompetensbehov och skickar sedan medarbetare till våra kurser. Företagens behovsinventering och deltagande i pilotkurserna behöver vi för kursutvecklingen; vi lever i symbios.

– Naturligtvis har exempelvis Northvolt en annan behovsprofil än, säg, en gruva. Batteritillverkaren ser behov av optimering vid stycketillverkning eller batterispecifik produktionskunskap. Inom vätgasområdet visar gruvbolag som LKAB stort intresse, vilket inte är lika tydligt hos batteriproducenten. Processindustriell processkunskap och hydrometallurgi är exempel på områden som förenar och som är efterfrågade såväl inom gruvindustri som batteriproduktion.

När siktar ni på att ha kurser klara?

– De tre första kurserna som startas är ”Product, production and business development for circular flows”, en 1.5 hp kurs med LTU som huvudman; ”Virtual Commissioning”, 3hp, med MDU som huvudman; samt ” Internet of Things (IoT) and Cybersecurity”, 3hp, där ORU är huvudman. Pilotkurserna för dessa pågår eller startar inom kort. Den första skarpa kursen startas på LTU i april, övriga två till hösten.