Örebro universitet bygger stark miljö

Case

27 september 2022

KK-stiftelsen vill på ett effektivt sätt stödja utvecklingen av starka forsknings- och utbildningsmiljöer. Genom att utveckla starka, samproducerande miljöer skapar lärosätena vetenskaplig styrka och hög samhällsnytta. Sådana forsknings- och utbildningsmiljöer kan ta en stark nationell och internationell position, och ge lärosätet en tydlig profilering.

Stark forskning inom mat och hälsa

Ett av Örebro universitets starka forskningsområden handlar om mat och hälsa. Inom detta finns en etablerad forskningsmiljö som försöker förstå samspelet mellan kost, mage och hjärna för att hitta nya behandlingar och på sikt även ny diagnostik.

– Det gäller vanliga sjukdomar som drabbar båda mage och hjärna, men inbegriper också stressrelaterade problem, orolig mage och förändringar som kommer med åldrande, berättar Robert Brummer som är professor i medicin och leder forskningsmiljön vid Örebro universitet.

Forskningsmiljön började byggas upp 2012. Man har hela tiden jobbat tvärvetenskapligt och i samarbete med sjukvården och företag.

– Medicinska fakulteten i Örebro är liten och måste hitta egen väg. Genom att bygga upp interdisciplinära miljöer får vi en kritisk massa. Och vår modell har stått sig, säger Robert Brummer.

Arbetet har sedan starten stöttats av KK-stiftelsen som redan 2011 gav ett stort stöd till uppbyggnaden av en forskningsprofil. Därefter har miljön bland annat fått pengar för att kunna rekrytera nya forskare.

– Utan KK-stiftelsens stöd hade vi aldrig kunnat utvecklas och etablera detta forskningsfält. Det har varit kärnan i vår finansiering. Och rekryteringarna av biträdande lektorer har varit oerhört viktiga för att bygga upp vår miljö.

Företagen de samverkar med är mindre bolag som ofta saknar egna labb och som kan använda den utrustning som finns på universitetet, som mikroskop och teknik för medicinsk bildåtergivning. Forskarna får i gengäld hjälp att förstå vilka problem som behöver lösas.

– Modellen är att se vad de behöver för nya verktyg, exempelvis biomarkörer, för att utforska ett visst område, som vi kan utveckla tillsammans. Modellen är bra för alla. Men samarbetena får inte leda till att man försummar ny vetenskaplig utveckling.

Stora fördelar samverka med företag

Ett av bolagen som är med är med svenska Biogaia – som gör produkter som innehåller hälsosamma bakterier, så kallad probiotika. Samarbetet handlar till stor del om att göra kliniska studier.

– Vi har i gemensamma projekt tittat exempelvis på hur kosttillskott med probiotika påverkar tarmfunktionen. Vi behöver göra kliniska studier för att säkerställa att ett preparat är effektivt innan det släpps ut på marknaden, säger han.

I fjol drog företaget tillsammans med Örebroforskarna igång en gemensam studie kring Covid-19. Syftet är att undersöka om bakterien Limosilactobacillus reuteri och vitamin D kan få immunförsvarets antikroppar att svara bättre vid en covid-19-infektion. Den kliniska studien pågår nu och några data finns inte än.

Men samarbetet handlar också om att klarlägga vad det är som gör att en viss probiotika har – eller inte har – effekt.

– När vi har kliniska data som indikerar att en viss probiotika kan ha en specifik antiinflammatorisk effekt, går vi till labbet och gör grundläggande forskning för att förstå mekanismer. Vi har egna labb men samarbetar med universitetslaboratoriet i Örebro, säger Gianfranco Grompone.

Integrerad forskning och utbildning

I kunskapsmiljön vid universitetet finns såväl forskning som utbildning och samverkan. De utbildar läkare och ger en mastersutbildning i experimentell medicin.

– Utbildning är viktig för att kunskaperna sprids genom studenterna. Och när studenterna arbetar nära forskare och ser hur forskningen går till, kan de inspireras att välja forskarbanan. Vi har rekryterat nya forskare på det sättet, berättar Robert Brummer.

Företagen bidrar med medfinansiering. Utöver det finansieras forskningen av bland andra Vetenskapsrådet och Formas samt genom olika EU-medel. Forskningsområdet har blivit viktigt för universitetet. Örebro universitet har bestämt att Mat och hälsa ska vara ett av universitetets profilområden. Det andra är Robotik och AI.

Text: Siv Engelmark

Fernanda Roca, Robert Brummer och Julia König vid Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre (NGBI), Örebro universitet