Linnéuniversitetet bygger broar mellan informationsteknologi och humaniora

Behovet av digital kompetens ökar inom konst- och kultursektorn – men humanister saknar ofta teknisk utbildning. Tillsammans med företag och offentliga aktörer har Linnéuniversitetet utformat ett nytt masterprogram i digital humaniora som utbildar arbetskraft med tvärvetenskaplig kompetens.

Foto: Unsplah / Igor Omilaev

Den digitala transformationen innebär ett ständigt ökande behov av teknisk kompetens. Det gäller även i verksamheter som arbetar med konst, kulturarv eller annan humaniora. Ett problem är dock att humanistisk utbildning i regel saknar tekniska inslag. Linnéuniversitetets masterprogram i digital humaniora syftar till att möta arbetsmarknadens behov genom att bygga broar mellan informationsteknologi och humaniora.

“Programmet behövs för att fylla luckorna inom traditionell humanistisk utbildning. Många av våra studenter har redan en masterexamen, eller till och med en doktorsexamen, men vill lära sig mer om digital humaniora”, säger professor Koraljka Golub, som är ansvarig för programmet.

Programmet startade för första gången år 2020 men fick samma år finansiering från KK-stiftelsen för att vidareutveckla utbildningsplanen i samarbete med andra aktörer. Bland annat deltog ArkivDigital, Riksantikvarieämbetet och Kalmar museum i arbetet med att granska programstrukturen, omarbeta kursbeskrivningar och utforma helt nya kurser.

Koraljka Golub, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har lett arbetet med det nya programmet. Foto: Linnéuniversitetet

Representanter från samarbetsparterna har också varit engagerade som gästföreläsare och handledare för studentprojekt – ett samarbete som fortsätter även efter projektets slut.

Samarbetet har lett till att programmets ämnen nu ligger mycket närmare de forskningsfrågor som är relevanta i ’den verkliga världen’ och att kunskaper och färdigheter ligger närmare arbetsmarknadens behov.
Koraljka Golub

Genom att utbildningen både har utformats av och drivs tillsammans med tänkbara arbetsgivare ökar förutsättningarna för att studenterna får tillgång till aktuell kunskap och den senaste tekniken. Koraljka är övertygad om att de studenter som examineras kommer att vara eftertraktade på arbetsmarknaden.

Framtida arbetsplatser kan till exempel vara museum, bibliotek, arkiv och andra delar av offentlig sektor som arbetar med digitalisering av kultur, konst och kulturarv. I en intervju på Linnéuniversitetets webbplats berättar studenten Elin om sina karriärdrömmar:

”Jag skulle jättegärna vilja jobba på ett specialbibliotek, arkiv eller museum. Där skulle drömscenariot vara att jobba med katalogisering och med olika digitaliseringsprojekt. Utbildningen har verkligen väckt mitt intresse för att göra skillnad genom just digitaliseringsprojekt som på olika sätt belyser samtida och historiska orättvisor”.

Finansieringen från KK-stiftelsen har varit en stor hjälp för att kunna vidareutveckla programmet i samarbete med externa partner, menar Koraljka. Detta har i sin tur bidragit till att attrahera utmärkta studenter till universitetet. Andelen studenter som fullföljer utbildningen är dessutom mycket hög – trots att utbildningen är helt digital.

Ett avansprojekt med finansiering från KK-stiftelsen

Utvecklingen av masterprogrammet i digital humaniora finansierades mellan 2020 och 2022 inom ramen för KK-stiftelsens program Avans. Programmet ger lärosäten möjlighet att tillsammans med näringslivet utveckla eller vidareutveckla utbildningsprogram på avancerad nivå. Finansieringen omfattar antingen 500 000 kronor under ett år, eller 2 miljoner kronor under 3 år.

Programmet Avans →