Lärosäten och näringsliv får i samverkan själva bestämma ämnesområde för den forskning och vidareutbildning som Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, finansierar.
KK-stiftelsen särskiljer sig från många andra finansiärer genom att inte peka ut särskilda ämnesområden för den forskning och kompetensutveckling som stöds. Istället är det upp till lärosäte och medverkande företag att välja inriktning i samband med att man söker finansiering inom något av KK-stiftelsens program.
Alla projekt ska samproduceras
– Alla projekt som vi finansierar ska genomföras i samarbete med näringslivet, det vi kallar samproduktion. Det leder till att de projekt vi finansierar dels är förankrade i forskningsfronten via akademin, dels i utvecklingsfronten via företagen, säger Stefan Östholm, ansvarig för analys och utvärderingar på KK-stiftelsen.
Bild: Stefan Östholm. Foto: Dennis Lorentzon
Stiftelsens analyser visar att när akademi och näringsliv bestämmer inriktningen i projekten går de tidigt in på nya ämnesområden – ofta långt före det finns några riktade utlysningar. Ett exempel på detta är forskning och kompetensutveckling inom AI. De senaste sex åren har stiftelsen finansierat projekt inom området för totalt 1,2 miljarder kronor. Av KK-stiftelsens totalt 578 finansierade projekt under perioden har hela 158 varit kopplade till AI, enligt stiftelsens egen statistik. Dessutom genomförs projekten över hela landet och involverar tolv lärosäten och ett stort antal företag. Exempel på lärosäten med AI-forskning är Örebro universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad.
Framgångsrika satsningar
– Vi har stöttat AI och maskininlärning i olika grupperingar sedan år 2000 men vi har aldrig uttalat pekat ut AI som ett specifikt område att söka stöd inom. Nu kan vi ändå konstatera att vi sedan lång tid tillbaka är en av de största finansiärerna i Sverige inom området. När andra finansiärer säger att de ska ha strategiska program som är inriktade på nya områden kan vi konstatera att vi redan är där. Det kallar jag fri forskning, säger Stefan Östholm.
– Ytterligare ett exempel väl värt att lyfta är att några av de lärosäten vi stöttat inom datavetenskap ligger väldigt långt fram och har några av de bästa forskarna i Sverige. Blekinge Tekniska Högskola är exempelvis bäst i Europa och topp 10 i världen när det gäller mjukvaruutveckling. Kvaliteten på de forsknings- och kompetensutvecklingssatsningar som genomförs är också hög. KK-stiftelsen utvärderar regelbundet resultaten av de projekt som stiftelsen finansierar, bland annat genom att mäta publiceringar i vetenskapliga tidskrifter och i vilken grad forskningen citeras, så kallad bibliometri. Samproduktionen mellan lärosäte och näringsliv är avgörande för att den forskning och kompetensutveckling som bedrivs inom beviljade projekt också skapar samhällsnytta.
– Näringslivet är med från början när forskningen börjar ge resultat. Den viktigaste vägen till nyttiggörandet är företagens förståelse hur man tillämpar den nya kunskapen. Genom vårt krav på samproduktion är nyttiggörandet på plats direkt, säger Stefan Östholm.