Ericsson och Blekinge tekniska högskola, BTH, har samarbetat kring mjukvaruutveckling nästan sedan högskolan startade för 35 år sedan. Samarbetet handlar inte bara om forskningsresultat. Det underlättar också företagets kompetensförsörjning.
– Vi har samarbetat i nästan 35 år, ofta i långsiktiga projekt som är 3–5 år långa. Ofta är flera industripartner med numera, säger Lars-Ola Damm, som är chef för infrastruktur inom området affärsstödssystem på Ericsson i Karlskrona.
Nya utmaningar inom öppen källkod och mjukvaruutveckling
På senare tid har det till exempel handlat om hur företaget ska hantera användning av programvara med öppen källkod. Ett annat projekt har fokus på datadrivet beslutsunderstöd.
Ericsson grundades 1876
Företaget tillverkar utrustning för att bygga nätverk för mobil kommunikation. Huvudkontoret finns i Stockholm och lokalkontor i Karlskrona och på flera andra platser i Sverige och i andra länder.
Antalet anställda var 2023 104 931 personer, varav cirka 14 500 i Sverige.
Totalt arbetar 27 000 med FoU runt om i världen, de flesta av dessa med mjukvaruutveckling.
– Vi vill ha en akademisk syn på frågorna. Högskolan har verktyg för att kvantifiera resultat och göra oberoende analyser. De kan komma med konkreta förslag på förbättringar som kan göra oss effektivare. Vi får bättre beslutsstöd.
Projektet om datadrivet beslutsstöd har till exempel hjälpt företaget att fatta beslut om var de ska lägga utvecklingsprojekt. Forskarnas djupanalyser kunde visa att det finns andra faktorer än kostnaden per timme för att producera programvara, som spelar roll för var arbetet är effektivast. I vissa länder är det till exempel vanligt att folk lämnar företaget, som då måste lägga tid och kostnad på att lära upp ny personal.
Pandemins effekt på arbetsmetoder
Vissa projekt utgår från direkta behov. När pandemin kom våren 2020 ställdes Ericsson inför en helt ny situation. Liksom i många andra företag började personalen arbeta hemma. Efter pandemin har arbetsformen fortsatt, trots att ingen vet om det egentligen är effektivt eller inte. För att undersöka effekterna fick företaget hjälp av BTH.
Resultaten har hittills visat att det inte är så enkelt som att hemarbete är mer eller mindre effektivt.
Blekinge tekniska högskola
Blekinge tekniska högskola i Karlskrona bildades 1989. Året därpå startade forskningsområdet programvaruteknik som utöver forskning ger utbildningar från kandidatnivå upp till forskarutbildning. Forskargruppen SERL Sweden ‒ Software Engineering Research and Education Lab Sweden – är i dag en av de största inom området med 50 forskare.
– Det är en kombination av vilken uppgift du har och hur du fungerar som person. Ska du fokusera funkar det bra att jobba på distans. Behöver du samarbeta mer kan du i stället lida av det. Du gör inte heller lika många uppgifter som leder till innovationer och framtida förbättringar för företaget när du jobbar själv. Då jobbar du mer här och nu, säger Lars-Ola Damm.
För Ericsson del ledde resultaten till en policy för hur företaget ska hantera hybridarbete på bästa sätt, för att få såväl motiverade medarbetare som en effektiv verksamhet. Resultaten har även haft betydelse för hur företaget organiserar sina kontor fysiskt.
Forskningsresultat som dessa är viktiga, men samarbetet handlar inte bara om det. Det kan också underlätta företagens kompetensförsörjning. Ytterligare ett skäl är att det kan ge fördelar i den interna konkurrensen inom Ericsson, om var produkter ska utvecklas, i Sverige eller någon annanstans.
– Ett starkt samarbete kan stärka argumenten att ha utveckling här, säger Lars-Ola Damm och tillägger att hans chef som inte bor i Sverige, blev imponerad då han fick veta att de samarbetar med ett lärosäte som rankat som nummer ett i EU och nummer två i världen inom mjukvaruutveckling.
Rankningen har gjorts av Journal of Systems and Software och bygger på antalet publikationer i ledande tidskrifter.
BTH:s samarbete driver svensk mjukvaruinnovation
Vid högskolan finns en av landets största forsknings- och utbildningsmiljöer inom mjukvaruutveckling. Darja Smite är professor i programvaruteknik vid högskolan.
– Vi är litet universitet och har lagt egna resurser på detta, i stället för att sprida ut dem. Vi vill göra avtryck och bidra till att göra svensk mjukvaruforskning konkurrenskraftig, säger hon.
Forskningen sker i nära samarbete med såväl offentlig sektor som företag. Många har de samarbetat med lång tid, som Ericsson. Andra är helt nya, som Postnord och Itestra.
– De flesta av oss som jobbar här har egen erfarenhet av industrin. Vi har varit i samma sits och pratar samma språk som de vi jobbar med. Vi arbetar nära dem för att lösa verkliga problem. De hjälper oss att förstå vad som är viktigt i dag och i morgon, säger Darja Smite.
BTH: En ledare inom mjukvaruforskning
- Framstående forskningsledare: Tidigt värvade BTH professor Claes Wohlin, en toppforskare inom mjukvaruteknik. Han har i sin tur attraherat andra forskare, utbildat fler generationer doktorander och drivit nära samarbete med industri.
- Starkt forskningsstöd: Forskningen har stöd av bland annat KK-stiftelsen och inom regeringens strategiska forskningsmiljö ELLIIT.
- Breda industrisamarbeten: Högskolan samarbetar med en rad företag, i dagsläget 46 olika, de flesta svenska. Samarbetet med Ericsson har pågått sedan starten.
