10 minnesvärda händelser genom 30 år

KK-stiftelsen firar 30 år av framsteg och innovation inom svensk forskning och utbildning. Här är några minnesvärda milstolpar genom åren.

1. Förnyare i forskningslandskapet

År 1994 bildades ett antal forskningsstiftelser med kapital från de avskaffade löntagarfonderna. KK-stiftelsen var en av dessa och erhöll 3,6 miljarder i startkapital.  Uppdraget sedan start är att finansiera forskning och kompetensutveckling vid Sveriges högskolor och nyare universitet som genomförs i samverkan med näringslivet. Inledningsvis hade stiftelsen också i uppdrag att särskilt främja användningen av informationsteknik samt medverka i arbetet kring omstruktureringen av industriforskningsinstituten.

2. Strategiskt forskningsprogram startar

1997: Start för programmet Forskningsprofiler med fokus på att utveckla större forskningsmiljöer inom särskilda profilområden. Näringslivets behov var viktigt för lärosätenas val av forskningsinriktningar. KK-stiftelsen finansierar fortfarande forskning via programmet och har hittills satsat över 1,3 miljarder kronor.

 

3. Första stöden till forskarskolor

I slutet av 90-talet beviljades också de första sex företagsforskarskolorna, självklart med medfinansiering från näringslivet. Nära inpå initierades också ett större strategiskt program på en halv miljard för skogsnäringen, och programmet Expertkompetens togs fram för att utveckla utbildning utifrån näringslivets behov. Sedan 2010 har över 700 miljoner kronor fördelats inom programmet Företagsforskarskolor. Inom programmet Expertkompetens har drygt 600 miljoner kronor satsats.

4. Kreativa industrier

Millenieskiftet: KK-stiftelsen frångick principen att prioritera satsningar där kunskapen primärt fanns vid lärosäten. Genom satsningen för de kreativa näringarna togs istället en roll som inkubator för att etablera och utveckla mötesplatser inom områden som måltid, musik, media och turism.  

5. Tre KK-miljöer utses

2008: KK-miljöprogrammet var ett flaggskeppsinitiativ som utformades som en lösning på lärosätenas beroende av externfinansiering och samtidigt bidra till möjligheter att utveckla relationer med näringslivet och stärka förmågan till styrning och prioritering. De första KK-miljöerna fanns vid Blekinge Tekniska Högskola, Malmö högskola och Mälardalens högskola. Totalt har drygt 2 miljarder kronor satsats på KK-miljöer.

6. Renodling av verksamheten

2010-talet: Stiftelsen etablerades ännu tydligare som högskolornas forskningsfinansiär medan andra roller och verksamheter tonades ned. Samtidigt utvecklades nya stödformer som till exempel program för yngre forskare och strategiska rekryteringar. Stiftelsen tog på sig en mer proaktiv roll i dialogen med lärosätena – något som med åren stärkts ytterligare.

Först 2016 förklarades satsningarna på IT och industriforskningsinstituten avslutade. Inom IT-området beviljades sammanlagt 2 miljarder kronor och omstruktureringen av forskningsinstitutssektorn landade på 1 miljard kronor. Inom ramen för IT-satsningen rymdes bland annat stöd till långsiktig kunskapsuppbyggnad för IT och lärande i skolan, läromedel och uppbyggnad av Science Centers.

7.  Kapitalförvaltning med utskott

KK-stiftelsens grundkapital är den enda källan för den finansiering som beviljas. Med en välskött kapitalförvaltning har stiftelsen hittills beviljat 12 miljarder kronor i projektstöd samtidigt som kapitalet nu ligger på cirka 9 miljarder.  Åren 2016-2017 övergick stiftelsen till extern förvaltning, ett kapitalutskott bildades och dess ordförande tog plats i styrelsen samtidigt som nya placeringsriktlinjer togs fram. Idag beviljar stiftelsen finansiering motsvarande cirka 500 miljoner per år. Med den takten beräknas KK-stiftelsen ha ”evigt liv”, det vill säga inte betala ut mer medel än förvaltningen genererar.

8. Eva Schelin blir stiftelsens femte vd

KK-stiftelsens första vd var Anders Flodström, tidigare rektor vid KTH och universitetskansler. Sedan dess har stiftelsen haft ytterligare fyra vd:ar; Bjarne Kirsebom, Madeleine Caesar, Madelene Sandström och nuvarande vd Eva Schelin (sedan 2019). Eva Schelin har under sin tid fortsatt utveckla stiftelsens arbete och stärkt dialogen med det omgivande samhället.

9. Snabb respons på kriser

2020 utlyste KK-stiftelsen medel för att stödja näringslivets behov av kompetensförsörjning i samband med pandemin. 39 miljoner beviljades till 17 olika projekt. Två år senare gjordes en satsning på nära 90 miljoner på kompetens för näringslivets klimatomställning. Tre större projekt beviljades för att ta fram kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå. Arbetet genomförs gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners och anpassas med fokus på yrkesverksammas behov.  Dessutom gjordes en särskild satsning på 50 miljoner kronor för att möjliggöra för forskare och lärare vid lärosäten i Ukraina – eller på flykt – att komma och verka vid svenska lärosäten. 

10. Forskning och högre utbildning över hela Sverige

2024: KK-stiftelsen har i högsta grad bidragit till fler starka kunskapsmiljöer på Sveriges forskningskarta. Högre utbildning och starka forskningsmiljöer finns numera överallt i Sverige, en väsentlig skillnad jämfört med mitten av 90-talet. Stiftelsens arbete har också bidragit till att upprätthålla och vidareutveckla den högteknologiska industrin samt förnyat samverkansformerna mellan akademi och näringsliv. Stiftelsen har dessutom förbättrat högskolornas finansieringsförutsättningar och bidragit till att de utvecklat vetenskapsområden, erhållit forskarutbildningstillstånd och i vissa fall universitetsstatus. Under 2024 startas ett nytt strategiarbete som ska ta KK-stiftelsen framåt under de närmaste åren.