2008-03-31:

Därför satsar vi på de nya lärosätena

Utredningen Resurser för kvalitet, den så kallade RUT-utredningen, är en viktig del i regeringens pågående arbete med att peka ut riktningen för svensk forskning de närmaste åren. Utredningen saknar näringslivets perspektiv på lärosätenas forskningsverksamhet och missgynnar därför landets nya lärosäten. Det anser företrädare från näringsliv och andra organisationer.

Utredningen föreslår ett antal kvalitetskriterier som ska styra tilldelningen av statliga forskningsresurser till landets lärosäten. Det är bra. Men utredningens kriterier utgår endast från vetenskapssamhällets önskade resultat av forskningen. Näringslivet ser andra resultat av lärosätenas forskningsverksamhet och har en vidare syn på vad som är kvalitet.

Konserverande kriterier

De föreslagna kriterierna motverkar mångfalden av forskning inom högskole- och forskningssystemet och missgynnar landets nya lärosäten där kvalitet ofta inbegriper fler aspekter. Kriterierna gynnar de äldre universiteten och kan leda till att nödvändig fokusering inte kommer till stånd där.

Våra erfarenheter visar att utredningens kriterier för kvalitet är för snäva. Kriterierna blir konserverande snarare än kvalitetsdrivande. De vidgade kvalitetskriterierna, där samtliga forskningsintressenters behov av resultat definierar kvalitetskriterierna, bör styra fördelningen av statliga forskningsmedel.

KK-stiftelsen satsar nu 1,5 miljarder kronor på programmet KK-miljöer. Satsningen ska bidra till ökad kvalitet hos de nya lärosätena. Det övergripande målet är att lärosätena tillsammans med näringsliv, institut och samhälle utvecklar internationellt konkurrenskraftiga och profilerade kunskaps- och kompetensmiljöer för ömsesidig nytta. Lärosätena måste också kontinuerligt utveckla flexibla, funktionella samarbeten med andra lärosäten inom och utom landet så att samhällets behov av vetenskaplig bredd tillgodoses.

Samhällsnytta som kriterium

I programmet KK-miljöer definieras kvalitet utifrån forskningsresultatens brukare. Brukarna begränsas här inte enbart till vetenskapssamhället utan innefattar även till exempel näringslivet.

I februari i år samlade KK-stiftelsen oss företrädare från näringsliv och andra organisationer för att diskutera lärosätenas betydelse för svenskt näringsliv och samhälle. Vi hade starka argument för varför kvalitetskriterierna även måste omfatta nytta och relevans för samhället. Forskningsverksamhet - utöver rena forskningsresultat – är betydelsefull för utveckling och förnyelse i samhälle och näringsliv och utgör grunden för att få bra lärare, utbildning och förnyelse.

Vi anser, utifrån ett vidare kvalitetsbegrepp, att de nya lärosätena - med små resurser - visar upp ett starkt resultat och spelar en viktig roll i att driva Sveriges forskning framåt.

Global konkurrens kräver lokal kompetens.

Många industriföretag är verksamma på globala marknader. De är inte längre svenska i traditionell mening. Det innebär att investeringar i forskning i Sverige ställs mot liknande investeringar i andra delar av världen. Är de regionala miljöerna goda är även förutsättningarna goda att investeringarna förläggs dit. Det finns mätningar som visar att lärosäten som samverkar med näringslivet bidrar till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Kompetenta forskare och kompetent personal är grundläggande förutsättningar. Storföretagen SCA och Stora Enso har valt att lägga sina forskningssatsningar till Sundsvall respektive Karlstad just för att dessa erbjuder efterfrågad kompetens lokalt.

Small is sometimes beautiful. Flera av de nya lärosätena ligger långt framme inom sina specialområden och har reella samarbeten med näringslivet. Reella samarbeten mellan akademi och näringsliv är kvalitetsdrivande. Entydig forskning visar att företag som tar till sig forskningskompetens är de som växer snabbast. Forskargrupper med reella samarbeten är ofta också de mest vetenskapligt framgångsrika. En isolerad forskargrupp är svag i vilken miljö som helst.

Gränsgångarkultur

De nya lärosätena skapar en kultur där samarbete med näringslivet blir ett framgångsrikt integrerat arbetssätt. De är flexibla och begripliga för näringslivet. Det finns en naturlig fokusering mot det regionala näringslivets behov. Det finns ett stort antal gränsgångare - personer med fötterna i både akademi och näringsliv.

Fötterna i den regionala myllan och huvudet i universum. Ett lärosäte innebär internationella kontakter, kulturellt tillflöde och attraktionskraft för regionen. Företagen får omvärldskunskap i en utsträckning de annars inte får. Forskningsmiljöerna får genom företagen kunskap om marknadens utvecklingsbehov. Innovationer realiseras snabbt. Denna dynamik får regionen att lyfta.

Kompetens i hela landet. Sveriges konkurrenskraft bygger på kunskap och kompetens - som behövs i hela landet. För att skapa tillväxt krävs välutbildad arbetskraft överallt. Näringslivet vet att de måste hitta kompetensen lokalt. Nya lärosäten fyller kompetensluckorna.

Känsla för företagande

När studenter och lärare samarbetar med näringslivet anpassas utbildningarna bättre till företagens behov. Studenterna får en känsla för företagandets villkor. De inspireras till att utveckla egna innovationer och starta egna företag.

Vår bild av de nya lärosätena visar att kvalitet inbegriper fler aspekter än vad som föreslås i utredningen Resurser för kvalitet. Nyttan av de nya lärosätena är så stor att de väl motiverar sin plats i högskole- och forskningssystemet.

Forskningen är global men måste utvecklas, omsättas och nyttjas lokalt. Med dagens teknologier är den tillgänglig i realtid oberoende geografisk plats. Ett modernt lärosäte har förmågan att nyttja denna möjlighet. Att då föra fram argument som att de nya lärosätena stjäl forskningsresurser är en återvändsgränd.

Skiljelinjen ska inte dras mellan de äldre universiteten och de nyare lärosätena. Tilldelningen av statliga forskningsmedel ska styras av hur väl respektive högskola eller universitet lever upp till det vidgade synsättet på kvalitet. Detta måste regeringen ta fasta på i kommande propositioner om forskning, utbildning och innovationer.

Madeleine Cæsar, KK-stiftelsen
Johan Ancker, Teknikföretagen
Mikael Blomqvist, Michano
Per Eiritz, Kompetenscentrum Stål och Verkstad
Thomas Engström, Swedbank
Anders Glemfeldt, Borås stad
Johan Hörberg, Phoniro AB
Erik Ideström, Branschrådet Avancerad Tillverkning Örebro län
Per Laurell, Gävle Energi
Lennart Nilsson, Crafoordska stiftelsen
Sture Nordh, TCO
Jan Nygren, ISAK AB
Örjan Petterson, SCA
Christer Ramebäck, Prevas
Rolf Sahlberg, IDC
Lars-Ove Staff, Stora Enso
Eva Östling Ollén, Svenskt Näringsliv

Denna debattartikel publicerades i Göteborg Posten 2008-03-31.

Läs mer om utredningen och remissvaret.