Historik

I början av 1990-talet beslutade riksdagen att systemet med löntagarfonder skulle avskaffas. I stället bildades ett antal stiftelser med olika ändamål. Stiftelserna fick sammanlagt nästan 20 miljarder kronor från löntagarfonderna. Den dåvarande regeringen menade att kunskapsutveckling och förnyelse var centrala för Sveriges konkurrenskraft och framtid. Med den utgångspunkten formulerades KK-stiftelsens stadgar med fokus på tre särskilt viktiga områden: forskning vid de nystartade högskolorna och universiteten; samverkan mellan näringsliv och universitet, högskolor och forskningsinstitut; samt främjande av IT-användning.

KK-stiftelsen bildades 1994, fick ett startkapital på 3,6 miljarder kronor och har nu satsat 8,1 miljarder kronor på fler än 2.100 projekt. KK-stiftelsens roll i kunskapssamhället har sedan starten skiljt sig från andra aktörers. Vi bildades för att hitta nya vägar mellan näringsliv och akademi, för att förkorta steget mellan forskningsresultat och tillväxt och att bygga upp forskning vid de nu 17 nya lärosätena.

Uppdraget för KK-stiftelsen, högskolornas forskningsfinansiär, var och är att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi finansierar forskning och kompetens-utveckling vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor, när den sker i samverkan med näringslivet. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställer KK-stiftelsen som krav att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som KK-stiftelsens finansiering. Denna samproduktion vet vi leder till ny kunskap och kompetens, nya produkter och applikationer samt processförbättringar. 

Under åren har nya arbetsmetoder vuxit fram. Vi har fungerat både som igångsättare, finansiär, kunskapsresurs och som motor och kontaktskapare i samverkansarbetet mellan högskola, näringsliv och offentlig sektor. Bland de satsningar vi tidigare arbetat med kan nämnas IT i lärarutbildningen; IT i skolan; LearnIT; Unga nätkulturer; Samhällsentreprenörskap; Upplevelseindustrin; Visualisering; Kroniska inflammationssjukdomar; samt omstruktureringen av industriforskningsinstituten.

Verksamheten är idag indelad i sex olika verksamhetsområden:

Forska:
Finansierar forskningsprojekt i samproduktion mellan forskare och näringsliv som är kopplade till en tydlig frågeställning som går att lösa med begränsad tid och budget. Sedan 1995 har cirka 400 HÖG-projekt sjösatts, närmare 700 miljoner kronor har delats ut, med hundratals företag inblandade som investerat minst lika mycket.

Kompetensutveckla på avancerad nivå:
Utbildningsprogram, -moduler och -former som omsätter forskningsresultat till ny kompetens inom fokuserade områden för näringslivet. Tusentals företag har hittills medverkat och utvecklat nya produkter, nya tjänster och bättre produktionsmetoder. KK-stiftelsen har hittills investerat cirka 540 miljoner kronor.

Förstärka forskargrupper:
Stärker befintliga forskningsgrupperingar vid högskolorna och bidrar till ökad tillgång på forskningskompetens inom näringslivet. Stödjer bland annat strategiska rekryteringar för att stärka befintliga forskningsmiljöer, samt strategisk kunskapsförstärkning, såsom gästprofessor eller adjungerad professor. KK-stiftelsen har satsat cirka 40 miljoner kronor.

Forskarutbilda:
Finansiering av forskarskolor med målet att nya lärosäten etablerar sammanhållna forskarutbildningar, som stärker forskningsmiljöerna inom områden av relevans för näringslivet. Innebär rejält kompetenslyft för en hel eller del av en bransch. Från start har KK-stiftelsen varit med och finansierat 26 företagsforskarskolor inom bland annat Elektronikkonstruktion; Mekanisk massateknik; Medicinsk bioinformatik; samt Tillämpad IT. KK-stiftelsen har hittills investerat drygt 670 miljoner kronor.

Fem nya företagsforskarskolor har startats under 2011 och 2012: VIPP, värdeskapande i fiberbaserade processer, Karstads unviersitet; ITS-EASY, Inbyggd mjukvara, Mälardalens högskola; INNOFACTURE, Innovation i produktionsprocesser, Mälardalens Högskola; SiCoMaP, Materielpåverkande processer i industrin, Högskolan Väst; samt Apply-IT, Tillämpad IT - medlemsföretag ej IT-företag, Högskolan i Skövde.

Bygga forskningsmiljöer:
Ger möjlighet till en långsiktig (6-8 år) uppbyggnad av strategiska, konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom ett väl avgränsat område, med hög vetenskaplig nivå och näringslivsrelevans. 
 
* Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (Örebro universitet) är en av de främsta miljöerna för robotik i Europa.

* The New Service Economy (Karlstads universitet) är en av de främsta grupperingarna i Europa inom tjänsteforskning.

* Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska Högskola) rankas som nummer elva i världen.

Vi stödjer även Institute Excellence Centres, utvalda forskningsmiljöer vid instituten. KK-stiftelsen har sammanlagt beviljat anslag på drygt 570 miljoner kronor, och näringslivet minst lika mycket.

Utveckla forskningsintensivare lärosäten:
Utvecklar forskningsprofilerade och samproducerande lärosäten. Profilering och samproduktion ska genomsyra lärosätets forskningsverksamhet. För att en högkvalitativ, profilerad och samproducerande forskning ska kunna bedrivas behövs goda utvecklingsvillkor för forskningen. Dessa villkor tar KK-miljöprogrammet fram, realiserar och följer upp.