Nyhetsarkiv: Örebroforskare får 88 miljoner kronor för att spåra okända och farliga miljögifter
Skip Navigation LinksKK-stiftelsen > Om oss > Nyhetsarkiv > Örebroforskare får 88 miljoner kronor för att spåra okända och farliga miljögifter

KK-stiftelsen beviljar Örebro universitet 48 miljoner kronor för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och forskningsutrustning.

- KK-stiftelsen ser mycket positivt på att vi har möjlighet att stödja denna forskningsmiljö, vilken kommer att bli ett svenskt tydligt bidrag till utvecklingen om ett hållbart samhälle, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström. Detta är en global angelägenhet, vilket gör det extra spännande att utveckla en internationell expertis här.

Drygt tjugofem forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet, ska knytas till projektet och ytterligare ett tiotal är under rekrytering, plus tre tekniker. Projektet får med sina resurser en unik status på den internationella forskningsarenan.

– Anslaget och samarbetet med företagen skapar helt nya expansionsmöjligheter för oss och forskningsprojektet vill ge ett väsentligt bidrag till en mer hållbar hantering av kemikalier och en giftfri miljö enligt de miljömål som finns i Sverige, säger Magnus Engwall, professor i biologi med inriktning mot ekotoxikologi vid Örebro universitet.

Forskningsprojektet har fått namnet EnForce, från engelskans Environmental Forensics, miljöforensik. Miljöforensik betyder i detta sammanhang att spåra och identifiera de verkligt farliga bovarna bland miljögifterna. Huvudmålet med projektet är att med nya metoder söka efter okända miljögifter och sedan studera deras beteende i miljön, deras toxikologiska effekter på celler och hur de kan neutraliseras.  

– Det finns mängder av kemiska ämnen i vår miljö som vi idag inte vet någonting om, varken vilka ämnen det är eller hur de påverkar oss människor och vår miljö. Vi ska inom detta projekt systematiskt spåra upp de verkliga kemiska förövarna, istället för att leta efter dem som dagens instrument redan är bra på att mäta, säger Magnus Engwall.

Forskningsprojektet är inriktat på ett brett spektrum av miljögifter, och innefattar ämnen i grupperna PAC (polycykliska aromatiska föreningar) och PFAS (högfluorerade ämnen). Det finns tusentals olika PAC och de bildas till exempel vid ofullständig förbränning, bland annat av ved och olja. Många är cancerframkallande, men idag saknas kunskap om hur giftiga de är. PFAS används i många industrier och även i konsumentprodukter för att skapa fett- och vattenavstötande ytor. Gruppen består av tusentals ämnen varav endast 16 stycken mäts i vanliga miljöundersökningar.

Forskarna ska bland annat förfina en metod: effektstyrd fraktionering och analys. Metoden går ut på att dela upp proverna i mindre delar för att sedan testa dessa i olika celltester där giftigheten mäts.

– Därefter kan vi med kemisk analys tala om vilka av ämnena i proverna som är giftiga, både kända och hitintills okända kemikalier. Med nuvarande kemiska analyser kan oftast endast en mindre del av gifteffekten i blandningar förklaras, säger Magnus Engwall. Vi kommer att ha tillgång till den senaste analystekniken genom samarbetet med Agilent, Waters och Eurofins.

Denna jakt på kemiska förövare sker i samarbete med de tio företagen i projektet. Ett viktigt mål är att ta fram bättre undersökningsmetoder för förorenade områden på land och i vattendrag. Företagen Sweco, Golder, Niras, Liljemarks Consulting, Jordnära Miljökonsult, Ragn-Sells samt Swedavia är mycket intresserade av detta. Ett annat är att hjälpa företagen att utveckla teknik för avgiftning, och återvinningsmetoder för att producera giftfria material.

Det blir alltmer viktigt att veta hur förorenade områden ska hanteras eftersom nya bostäder kräver mark, ofta där det tidigare legat industrier.

– Idag grävs jorden ofta upp och deponeras vilket kostar mycket pengar samtidigt som det är ett resursslöseri. Vi ska ta reda på var de verkliga riskerna finns, vilket leder till en bättre användning av saneringsresurserna. Det kan till exempel vara så att vissa miljögifter sitter så hårt fast att risken att de sprids är liten och då kan det vara lika bra att jorden får ligga kvar, förklarar Magnus Engwall.​

 
Senast uppdaterad den 18 januari 2017
Copyright KK-stiftelsen
Kontakta KK-stiftelsen
Telefon: Se medarbetarnas respektive mobilnummer här 
E-post: info@kks.se

Post- och besöksadress
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
Postadress: Birger Jarlsgatan 16, 114 34 Stockholm
Besöksadress: Birger Jarlsgatan 16, Stockholm
(via Kammarkollegiets reception plan 1)
Faktureringsadress: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, 
FE 313, 838 80 Frösön