Samproduktion
Skip Navigation LinksKK-stiftelsen > Att söka medel > Samproduktion

Samproduktion

KK-stiftelsens användning av begreppet samproduktion gällande forskning

I kunskapssamhället Sverige äger produktionen av kunskap rum i en mängd olika samhälleliga sfärer. Den verksamhet som tydligast förknippas med kunskapsproduktion är den forskning som bedrivs vid landets universitet och högskolor, där drivkraften i många fall utgår från ett inomvetenskapligt perspektiv. Kunskapsproduktion sker även inom näringslivet där forsknings- och utvecklingsarbetet utgår från att lösa aktuella problem inom befintlig verksamhet samt att utveckla nya produkter och tjänster för en marknad. Genom att sammanföra forskare från akademin och experter från näringslivet i gemensamma projekt ser KK-stiftelsen att intressanta och viktiga perspektiv belyses från olika håll: Forskare utvecklar kunskap om näringslivets behov och förutsättningar vilket bygger grunden för en kunskapsutveckling som inte enbart tillfredsställer inomvetenskapliga behov, utan också beaktar den samhälleliga nyttan. Från näringslivets håll skapar samarbetet förutsättningar för långsiktig utveckling och nytta genom att få ta del av den senaste forskningen. I detta samarbete finns också förvissningen om att mervärden uppstår, d.v.s. resultat vilka gagnar såväl forskare som företag och som inte hade kommit till om samarbetet uteblivit.

Följande beskrivning syftar till att tydliggöra KK-stiftelsens syn på och användning av begreppet samproduktion. Det är viktigt att påpeka att samproduktion inte är ett självändamål. Istället är samproduktion ett konkret arbetssätt som kan användas för att lösa och utveckla vetenskapliga frågeställningar och problemområden i näringslivet genom samarbete i forskningsfrågor mellan forskare vid akademin och experter från näringslivet.

För att närmare beskriva vad samproduktion är finns det anledning att jämföra begreppen samverkan och samproduktion då dessa ibland ges samma betydelse. Begreppet samverkan kan i sammanhanget definieras i enlighet med den breda samverkansuppgift som finns beskriven i högskolelagen[1] och som syftar till att skapa förutsättningar för att forskningsresultat kommer till nytta utanför ett akademiskt sammanhang. I en sådan bred definition inbegrips alla typer av verksamheter som syftar till att informera om högskolans verksamhet såväl som att etablera, vidmakthålla och förstärka relationer med externa intressenter i högskolans omvärld. Dessutom innefattas verksamhet som syftar till att på olika sätt nyttiggöra, kapitalisera och föra ut resultat från forskningsverksamhet. Många typer av tidigare uppräknad samverkansverksamhet brukar, i vart fall administrativt sett, skötas av en enhet för externa relationer som ligger utanför kärnverksamheten, dvs. utanför utbildning och forskning

Enligt ovanstående resonemang kan samverkan betraktas som ett paraplybegrepp som innefattar en rad typer av verksamhet som syftar till att närma sig det omgivande samhället. Samproduktion är en delmängd av samverkan och är betydligt mer specifik då den inte kan bedrivas utanför kärnverksamheten. Samproduktion innebär att akademi och näringsliv tillsammans i forskningsprojekt eller högre utbildningsverksamhet gemensamt från sina respektive perspektiv arbetar för att tillsammans åstadkomma forskningsresultat. En grundförutsättning för att samproduktion ska vara möjlig är att de samproducerande företagen har förutsättningar att bedriva forsknings- och/eller utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet. I större samproduktionsprojekt, med flera företag, kan det vara så att näringslivsaktörerna har olikartade förutsättningar gällande kvalificerad personal etc. I dessa fall är det godtagbart med en ändamålsenlig mix av företag som tillsammans bidrar till att med akademin ta fram relevanta resultat. Dock är det viktigt att allas respektive roller är noga specificerade så att alla kan bidra till att ta fram resultat och sedan omsätta dessa i sin verksamhet på ett adekvat sätt.

samverkan.png

Samproduktion förutsätter en från början god samverkan mellan akademi och näringsliv. Ett tydligt definierat forskningsprojekt som innehåller samproduktion kan utformas på en rad olika sätt. Dock finns det anledning att exemplifiera hur utformningen av samproduktionen i ett forskningsprojekt kan se ut: Personal från företag och forskare från akademin utformar tillsammans en vetenskaplig problemställning. Denna utgår dels från ett relevant problem som om det löses gagnar företagens verksamhet och dels från ett akademiskt perspektiv där en lösning på frågeställningen bidrar till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen. Enligt denna modell går de respektive aktörerna in i ett projekt med olika agendor. Den vetenskapliga problemställningen utformas också så att företagen och akademin i projektet har möjlighet att komplettera varandras kunskaper och belysa problemställningen ur olika perspektiv. Innan projektet sätter igång utarbetas också en plan över hur samproduktionen ska bedrivas och hur arbetsuppgifter ska fördelas. Under projektets gång belyses den vetenskapliga problemställningen ur både ett praktiskt (företag) och ett teoretiskt generaliserande (akademi) perspektiv vilket borgar för att resultatet blir relevant för såväl företag som akademi. Ett slutligt syfte med samproduktionen i projektet är att de båda perspektiven skapar mervärden och resultat som inte hade utvecklats om aktörerna arbetet var för sig.

process.png

 

Exemplet ovan är att betrakta som ett idealexempel och samproduktion kan se ut på många sätt. Dock finns det vissa principiella frågor i denna beskrivning som är viktiga, exempelvis utformningen av den vetenskapliga problemställningen som måste utgå från de olika aktörernas respektive agendor. För att samproduktion ska vara meningsfull krävs det att samarbetet bygger på den olikhet som finns organisationerna emellan, där respektive aktör i huvudsak koncentrerar sig på sitt bidrag till projektet utifrån sina mål. Häri ligger den dynamik, utmaning och potential som finns i forskningsprojekt som bedrivs i samproduktion.

 -----------------------

[1]I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.” Lag (2009:45)

 

Senast uppdaterad den 1 december 2015
Copyright KK-stiftelsen
Kontakta KK-stiftelsen
Telefon: Se medarbetarnas respektive mobilnummer här 
E-post: info@kks.se

Post- och besöksadress
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
Postadress: Birger Jarlsgatan 16, 114 34 Stockholm
Besöksadress: Birger Jarlsgatan 16, Stockholm
(via Kammarkollegiets reception plan 1)
Faktureringsadress: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, 
FE 313, 838 80 Frösön